Vanliga
frågor

Vad kostar ett OS för skattebetalarna och var kommer pengarna ifrån? Kan ni garantera snö? Här får du svaren på några av de vanligaste frågorna som finns kring att arrangera ett OS.

1. Vad kommer det att kosta skattebetalarna?

På lokal nivå ingenting. Vinter-OS och Paralympics 2026 är privatfinansierat. Det betyder att ingen kommun kommer att behöva betala någonting och inga garantier kommer heller att krävas. Den enda kostnad som hamnar hos skattebetalarna är för den yttresäkerheten, alltså polisen och tullens extraarbete. Men denna kostnad ska då ställas mot de extra inkomster staten får genom moms och andra skatter under ett Olympiska Spel.

2. Var kommer pengarna ifrån?


Genom IOK:s reformarbete ”Agenda 2020” har de ekonomiska förutsättningarna för att arrangera vinter-OS och Paralympics förändrats markant. Genomförandebudgeten för vinterspel med sin bas i Stockholmsregionen är ca 13 miljarder kronor, varav drygt 1 miljard kronor är en buffert för säkerhets skull.

Intäkterna kommer främst från IOK som garanterar majoriteten av genomförandebudgeten, resterande intäktsdel kommer från sponsorer, biljettförsäljning och merchandise. Budgeten innehåller inga offentliga medel. Budgeten har granskats av världens mest erfarna experter, den är realistisk och det är konservativt beräknade intäkter.

3. Vad behöver byggas?

Väldigt lite. En anläggning för längdskidor och en ishall. Och det är inget som ska byggas bara för ett OS utan det är anläggningar Stockholm behöver och som kommer att användas i generationer. Resten av anläggningarna som behövs finns redan och kommer att hyras.

4. Kan ni garantera snö?

Ja. Tillverkad snö. Alla internationella skidtävlingar avgörs idag på tillverkad snö. På så sätt kan man kontrollera snökvalitén. I Stockholm behövs egentligen bara snö till Hammarbybacken och till längdspåren. Och det klarar man enkelt med tillverkad snö.

5. Klarar kollektivtrafiken och trafiken i Stockholm alla besökare?


Vinter-OS 2026 pågår i 17 dagar. Av dem är flera helgdagar eller sportlov med lugnare trafiksituation. Runt arenorna och på vissa sträckor i stan kommer det säkert att behövas viss omdirigering av trafiken, men inte i någon större skala.

När det gäller kollektivtrafiken så kommer inte alla arenor att användas samtidigt. Till exempel när invigningen är på Friends, då används inte de andra arenorna. Och då blir det precis som vilket annat arrangemang som helst på Friends, när det gäller kollektivtrafiken. Och samma gäller på de andra arenorna.

6. Varför sprida ut spelen över Sverige och Lettland?

Tidigare har det inte gått. Men med de nya reglerna som IOK tagit fram, Agenda 2020, är det möjligt. Nu favoriseras hållbarhet. Att bygga nya arenor och infrastruktur bara för ett OS är inte hållbart. Därför vill vi använda det som redan är byggt i vårt land och vårt närområde.

SOK använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt av webbplatsen. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används. Läs mer här.